Emma Johanssons minne 2019

13 september, 2019

Löpning i allmänhet, och Bildningscentrums eget löplopp Emma Johanssons minne i synnerhet, kan med lite välvilja betraktas som en metafor för livet självt. Starten ser ungefär likadan ut för alla och de olika förutsättningarna som är givna kommer att göra sig påminda först när loppet väl är igång. För vissa blir det sedan kämpigt medan det för andra går lättare. Precis som i livet. Vissa upplever loppet som en njutning medan andra mest tycker att det är plågsamt. Vissa tycker om att tävla medan andra tycker att det viktigaste är att ha roligt under vägen. Precis som i livet. Målgången är, obönhörligen, densamma för alla alldeles oavsett hur lång tid en har tagit på sig dit. Även detta precis som livet.

För de som tillhör den förstnämnda skaran, de som gillar att tävla och som således valde att betrakta de dryga sex kilometernas löpning som just en tävling, gick det i vanlig ordning fort. Allra fortast gick det för Casper Creutz i EK 17 som efter att även tidigare år varit inblandad i toppstriden nu äntligen fick vara allra först över mållinjen med tiden 22.51. Bara åtta sekunder senare kom Jakob Lindblom (EK18) in som tvåa och ytterligare 18 sekunder senare sprang William Björk (EK17) in på en tredjeplats. I damklassen fick Ebba Klippinger (EK17) finna sig i att bli betraktat som favorit efter att ha vunnit både 2017 och 2018. Trots en långt ifrån optimal uppladdning med en tids sjukdom lyckades Ebba hålla konkurrenterna stången och kunde därmed fullborda sin trippel. Tvåa i klassen blev Vilma Smith från SA19 medan Stina Trawtschenko (EK18) knep tredjeplatsen.

Pridutdelning  skedde i cafeterian på fredagen. Här är några av pristagarna i de olika klasserna: Casper Creutz (EK17), 1:a herrklassen; Oscar Friström, 1:a personalklassen; Vilma Smith (SA19), 2:a damklassen och William Björk (EK17) , 3:a herrklassen.

Mot bakgrund av ovanstående presenterade resultat går det att fastslå att ekonomiprogrammet detta år har tagit hem något som kan beskrivas som en imponerande (kanske rent av provocerande?) storslam med inte mindre än fem av sex möjliga pallplatser. Finns det månne elever på andra  program som uppfattar detta som en utmaning inför nästa år?

Den prestigetunga personalklassen präglades i vanlig ordning av subtila psykningar, ömmande baksidesmuskler och en inte alltid genomsund tilltro till den egna förmågan. I frånvaro av förra årets vinnare, Pontus Hyden, kunde Oscar Friström lägga ytterligare en seger till handlingarna. Han hotades dock bakifrån av Johan Dahlberg som bara två dagar innan loppet enligt egen utsago varit “i sitt livs form”. Om Johan lyckas bättre med sin formtoppning till nästa år får nog Oscar öka tempot ytterligare för att hålla undan.

Oaktat vilken tid som presterades i relation till övriga deltagare så genomförde en hel del beaktningsvärda prestationer under den mestadels soliga onsdagseftermiddagen. Löpning handlar ju inte bara om tävla mot andra utan också om att utmana sig själv och att sträva mot den egna målsättningen. Att nå mål som på samma gång är rimliga och utmanande kan ju som bekant skänka ett rejält mått av tillfredsställelse och stärka den egna självkänslan. Så är det med löpning och så är det också i livet.

Vi vill tacka all personal som under onsdagen ställde upp som funktionärer. Vi vill också varmt tacka alla våra fantastiska elever som var med och bidrog till det som Emma Johanssons minne är tänkt att vara – en eftermiddag när vi på Bildningscentrum stärker vår gemenskap genom att motionera tillsammans under lättsamma former.

/Idrottslärarna genom Johan Nicklasson